I detta inlägg lyfter jag min oro kring arbetet med RAS för Samojedhunden, med särskilt fokus på hur genetiska frågor hanteras – eller utelämnas. Under lång tid har jag sammanställt och delat vetenskapligt underlag för att bidra till en mer hållbar avelsstrategi, men utan att detta fått genomslag i processen.

Här kan du ta del av den skrivelse jag nu har skickat till Svenska Kennelklubben, där jag begär en granskning av både innehåll och arbetsprocess.

Angående RAS för Samojedhund

Ärende: Oro kring hantering av genetiska frågor och medlemsinflytande i arbetet med RAS för Samojedhund

Till avelskommittén inom Svenska Kennelklubben,

Jag vänder mig till er med en vädjan om att uppmärksamma och granska det pågående arbetet med rasens avelsstrategi (RAS) för Samojedhund, då jag ser allvarliga brister både i innehåll, process och hantering av vetenskaplig kunskap.

Jag har skrivit till er i ett tidigare skede i denna process men saknar svar från er, här kommer en mer utvecklad önskan om hjälp.

Som bilaga hänvisar jag även till min hemsida där mitt arbete och underlag finns samlat för den som önskar fördjupning i form av artiklar, blogginlägg, webinarier, poddar och övriga kanaler där det framgår vilken sammanställd kunskap jag gett rasklubben: Millans kynologiska verkstad: https://hundartiklar.webnode.se 

Jag vill framför allt hänvisa till dessa delar på min hemsida som bilagor för detta brev:

• Bilaga 1 – Genetiskt underlag
• Bilaga 2 – Remissvar till rasklubben angående RAS
• Bilaga 3 – Motion och styrelsens yttrande
• Bilaga 4 – Dokumentation av årsmöte (blogginlägg)
• Bilaga 5 – Sammanställning av publicerat material

⚠️ En oroande utgångspunkt

Vid senaste årsmötet framfördes tydligt från ansvariga för RAS-arbetet att frågor rörande:

• genetisk inavelsgrad (COI) som enligt DNA-baserade analyser för Samojedhunden ligger omkring 25 %
• rasens genetiska variation
• behov av genetisk förstärkning

inte anses höra hemma i RAS-dokumentet och därför inte ska inkluderas.

Detta väcker stor oro.

Att aktivt välja att exkludera centrala genetiska parametrar ur ett styrdokument för avel innebär i praktiken att man bortser från den grundläggande biologiska och vetenskapliga bas som avelsarbetet måste vila på.

Diskussionerna kring genetisk variation uppkom i samband med att jag skrev en motion till årsmötet med förslag om att klubben skulle påbörja ett arbete för att utreda möjligheten att öppna stamboken för rasen på samma sätt som det är idag för Grönlandshund, öppen för inmönstring mot ursprungsområdet. Jag har fått veta att det finns en ljudfil från årsmötet jag säkert kan fråga om jag får dela med er om det behövs för transparensens skull vad som sas där, annars hänvisar jag här till mitt blogginlägg på min hemsida jag gjorde efter årsmötet där jag beskriver vad som hände:

https://hundartiklar.webnode.se/l/reflektioner-efter-sphk-samojeds-arsmotet-2026/ 

Under årsmötet uppkom också frågor som belyste kunskapsluckor bland våra medlemmar tex: vad är en ras, en stambok, vad menas med att den är sluten, mm. Så för att täcka detta kunskapsbehov har jag skrivit en artikel till kommande polarhunden: https://hundartiklar.webnode.se/samojedhundens-historiska-resa-fran-forntid-till-rasbildning/ 

Inför årsmötet hade jag också lagt ner hundratals med timmar på att skapa ett webinarie om Samojedhundens genetiska situation för att göra det enklare både för våra medlemmar och för styrelsen att ta till sig kunskap i ett svårt ämne: https://www.youtube.com/watch?v=4-qDRrn_sIU 

Vetenskaplig bakgrund – inte en tolkningsfråga

Tillgänglig forskning och DNA-baserade analyser visar entydigt att:

• samojedhunden har en genomsnittlig genetisk inavelsgrad (COI) på cirka 25 %, motsvarande helsyskonparning
• variationen i immunrelaterade gener (DLA/MHC) är mycket låg
• rasen uppvisar tydliga tecken på genetisk begränsning
• rasen är uppdelad i två skilda subpopulationer vilket innebär att den genetiska tillgången är kraftigt halverad.

Samtidigt är det väl etablerat inom populationsgenetik att:

• genetisk variation inte kan öka inom en sluten population utan genetiskt inflöde
• fortsatt selektion inom en snäv population leder till ytterligare förlust av variation

Detta är inte en fråga om åsikter – det är etablerad vetenskap och dessa samband är väl dokumenterade inom populationsgenetik och veterinärmedicinsk forskning.

❗ Bristande hantering av kunskapsunderlag

Under det senaste året har jag:

• sammanställt omfattande vetenskapligt underlag: https://hundartiklar.webnode.se 
• publicerat artiklar i Polarhundstidningen för att tillgängliggöra kunskap
• inkommit med ett utförligt remissvar på RAS: https://hundartiklar.webnode.se/l/mitt-remissvar-angaende-ras-rasspecifik-avelsstrategi-till-rasklubben-2026/ 
• erbjudit mig att bidra aktivt i arbetet men blivit nekad delaktighet

Mitt remissvar innehöll konkreta förslag kring just de genetiska frågor som nu uttryckligen utesluts.

Detta remissvar har inte besvarats.

Inte heller har någon återkoppling skett kring hur inkomna synpunkter har hanterats eller integrerats i det slutliga dokumentet.

Jag, liksom övriga medlemmar, har i dagsläget inte heller fått ta del av den slutversion som skickats in till er.

Problem i processen

Utöver innehållsfrågan ser jag följande brister:

• avsaknad av transparens i arbetet
• utebliven återkoppling på remissvar
• begränsad möjlighet för medlemmar att delta eller bidra
• avsaknad av förankring i klubben innan dokumentet skickats vidare

• försök till dialog med ordförande har vid upprepade tillfällen inte lett till faktisk möjlighet till saklig genomgång av frågorna

Detta innebär att RAS riskerar att fastställas utan att:

• relevant kunskap beaktats
• Information om befintliga studier kring rasens genetiska situation inte tas upp och beaktas i arbete
• att RAS saknar strategier för hur man avser att arbeta för att öka den genetiska variationen, inte enbart bromsa fortsatt förlust
• medlemsunderlag integrerats
• vetenskaplig helhetsbild presenterats
• Delaktighet och förankring hos klubbens medlemmar och uppfödare saknas

En principiellt viktig fråga

Kärnan i detta är inte en enskild formulering i ett dokument.

Det handlar om huruvida:

👉 ett avelsstrategiskt styrdokument kan utformas utan att redovisa rasens faktiska genetiska status

👉 etablerad vetenskaplig kunskap kan väljas bort i processen

👉 engagerade och kunniga medlemmar inte ges möjlighet att bidra – eller systematiskt hålls utanför

Konsekvens för fastställande av RAS

Om ett RAS-dokument fastställs utan att redovisa rasens faktiska genetiska status innebär det en påtaglig risk att:

• beslut fattas på ett ofullständigt eller missvisande underlag
• rasens långsiktiga hälsa och funktion inte kan säkerställas
• nödvändiga avelsstrategiska åtgärder inte identifieras eller genomförs

Detta innebär att frågan inte enbart är en intern angelägenhet för rasklubben, utan berör Svenska Kennelklubben som övergripande ansvarig instans för att säkerställa att RAS-dokument vilar på ett korrekt, transparent och vetenskapligt förankrat underlag. Ett fastställande utan dessa komponenter riskerar därmed att ske på otillräcklig grund.

Vädjan till avelskommittén

Jag vill därför begära att avelskommittén:

1. Granska RAS-dokumentet ur genetiskt perspektiv

Säkerställ att:

• populationsanalyser genomförs och redovisas i relation till befintlig genetisk kunskap

• genetisk inavelsgrad (DNA-baserad) redovisas
• genetisk variation och populationsstruktur analyseras
• relevanta forskningsresultat beaktas
• utvärderingen av tidigare uppsatta mätbara mål tas fram (styrelsen hävdar att målen inte går att utvärdera vilket är felaktigt)
• att det tydligt framgår i RAS att rasen är uppdelad i subpopulationer

I övrigt se mitt svar till rasklubben på deras remiss.

2. Säkerställa vetenskaplig förankring

RAS bör vila på:

• etablerad populationsgenetik
• aktuell forskning
• korrekt tolkning av genetiska data
• Inte bara fokusera på den årliga inavelsökningen utan på den faktiska genetiska inaveln rasen står för

3. Verka för en öppen och inkluderande process

Det är avgörande att:

• medlemmars kunskap tas tillvara
• remissvar hanteras transparent
• dialog möjliggörs mellan klubb och uppfödare

4. Säkerställa att centrala genetiska frågor inte exkluderas

Att utesluta genetisk variation och inavelsproblematik från RAS innebär en risk att:

• rasens verkliga situation inte synliggörs
• nödvändiga åtgärder uteblir
• framtida problem förvärras
• arbetet saknar förankring i klubben

Avslutning

Mot bakgrund av ovanstående vill jag särskilt uppmärksamma att centrala genetiska frågeställningar enligt uppgift aktivt har uteslutits från RAS-arbetet.

Samojedhunden är en ras med ett unikt arv – men också med en dokumenterad genetisk sårbarhet.

Att i detta läge välja att inte inkludera genetiska kärnfrågor i rasens avelsstrategi är, enligt min bedömning, djupt problematiskt.

Jag vädjar därför till er att ta denna fråga på största allvar och säkerställa att RAS-dokumentet:

• speglar verkligheten
• vilar på vetenskaplig grund
• och utformas i samverkan med rasens kunskapsbärare

Jag står till förfogande för vidare dialog och bidrar gärna med det material jag sammanställt.

Mot denna bakgrund anser jag att dokumentet bör genomgå en fördjupad granskning innan det fastställs.

Med vänlig hälsning,

Camilla Nyström