Att importera hund

Detta är i grunden en artikel skriven för SPHK medlemstidning Polarhunden.

Att importera en hund är inte bara en logistisk och ekonomisk process – det är också ett viktigt steg för att stärka den genetiska variationen inom en ras. För många uppfödare är import ett sätt att föra in nytt blod, bredda avelsbasen och bevara rasens långsiktiga hälsa och funktion. Innan man startar är det klokt att förstå de praktiska, ekonomiska och samarbetsmässiga delarna.

Varför importera?

I små populationer riskerar aveln att bli inavlad över tid. Importer kan tillföra nya gener, linjer och egenskaper som annars saknas i den inhemska populationen – till exempel för att återinföra ursprungliga egenskaper, förbättra fertilitet och sundhet eller bevara funktionella drag hos en arbetande ras. (Frankham, Ballou & Briscoe, 2010)

Import är därför inte bara en individuell satsning, utan också ett gemensamt ansvar för rasens framtid.

Samarbete ger större genetisk nytta och minskar risk för "dubblering"

Genom att samordna vilka linjer man tar in och hur de ska användas i avel kan importen ge större genetisk effekt än om enstaka individer importeras osamordnat. Utan planering finns även risken att man importerar från samma uppfödare och blodslinjer istället för att faktiskt tillföra något nytt som gör skillnad på sikt.

En import får störst genetisk effekt om den används strategiskt och inte koncentreras till ett fåtal kombinationer.

Grundprocessen

Processen varierar beroende på ursprungsland, men ser oftast ut så här:

1. Kontakt och avtal

Upprätta ett tydligt skriftligt köpeavtal där ägarförhållanden, leverans och eventuella hälsogarantier framgår. Betala spårbart och säkra att du får originaldokument (och gärna bild på chipavläsning kopplad till hunden). Var uppmärksam på oseriösa aktörer. Illegala transporter och bristfällig dokumentation förekommer. Kontrollera alltid att handlingarna är korrekta och att uppfödaren är seriös.

2. Veterinärbesiktning och dokumentation

Hunden behöver veterinärbesiktas och ha handlingar som styrker identitet (chipnummer) och vaccinationer. Krav på tester (avmaskning, blodprov, vaccinationsintervall m.m.) varierar mellan länder. Det varierar också hur dokument ska valideras i exportlandet och vilka validerade dokument Sverige kräver. (Europaparlamentet och rådet, 2013a; Europeiska kommissionen, 2013). Säkerställ att chipet är ISO-kompatibelt (och att chipnumret faktiskt går att läsa med standardläsare).

3. Transport (flyg eller annan väg)

Flygbolag har egna regler: burkrav, temperaturkrav, intyg om flygduglighet, samt om hunden får resa i kabin eller måste gå som frakt. Direktflyg är ofta tryggast och enklast; mellanlandningar kan öka stress och komplicera införseln, särskilt om transit sker via länder med andra regler. (IATA, 2023)

Transportalternativ: resa själv eller anlita kurir?

Resa själv med hunden som sällskapsdjur (enklare regler): När du själv reser med din hund och står som ägare räknas den ofta som sällskapsdjur. Då gäller generellt enklare regler, längre tidsfrister och lägre kostnader. (Europaparlamentet och rådet, 2013a)

I praktiken innebär det ofta att:

• du står som ägare på dokumenten,
• hunden reser med dig,
• veterinärintygen kan ha något längre giltighetstid,
• införsel kan ske utan veterinärinspektion vid gränsen om pappren är korrekta.

Kurir/transportör (striktare regler – kan klassas som kommersiell förflyttning om du faller utanför reglerna för icke-kommersiell förflyttning, t.ex. kopplat till tidssamband med ägarens resa, antal djur och/eller syfte). Om det klassas som kommersiell handel innebär det ofta striktare tidsgränser, högre krav på exportcertifikat och kontrollpunkter samt införsel via gränskontrollstation med veterinärbesiktning vid ankomst. (Europaparlamentet och rådet, 2017)

Hundkurirer/transportörer – krav och varför det måste vara lagligt

• transportörstillstånd för levande djur (i Sverige Jordbruksverket, i andra länder motsvarande),

• godkända fordon (ventilation, temperaturkontroll, säkerhet),

• registrerad verksamhet med ansvarsförsäkring,

• och ofta utbildning i djurskydd/transport.

En seriös kurir lämnar kopior på tillstånd, visar transportplan och kan redogöra för alla steg. Anlita inte oregistrerade alternativ även om de är billigare: om något går fel (sjukdom, tullproblem, dödsfall), är ansvaret i slutändan alltid köparens – och försäkringen gäller inte om transporten inte varit laglig. (Europaparlamentet och rådet, 2005; Jordbruksverket, 2026a).

Registrerade anläggningar vid kommersiell transport: Vid kommersiell transport kan det även krävas att uppfödaren/kennelen i ursprungslandet är registrerad/godkänd för export, att mottagaren i Sverige kan behöva vara registrerad anläggning, samt att transporten uppfyller standardkrav för lastning, vila och lossning. Om dessa krav inte uppfylls kan transporten bedömas som olaglig och stoppas. (Europaparlamentet och rådet, 2005; Europaparlamentet och rådet, 2017)

Fördelen med att anlita en godkänd och registrerad kurir är att de har vanan inne och hjälper till med alla papper och intyg som skall fixas för resan, detta underlättar lite om man tycker det är svårt att förstå allt i olika regelverk. Men det är alltid dyrare att anlita kurir än att resa själv med hunden.

Ägarintyg vid resa som sällskapsdjur (tredjeland)

När man reser med sin egen valp från ett land utanför EU krävs ofta ett ägarintyg som visar att införseln inte sker kommersiellt och att ägandet inte ändras vid ankomst. Formuläret finns hos Jordbruksverket (eller motsvarande i exportlandet). Det ska tas med i original och visas tillsammans med övriga handlingar vid inresan. Saknas intyget kan resan bedömas som handel, vilket innebär betydligt strängare regler. (Europaparlamentet och rådet, 2013a; Europeiska kommissionen, 2013; Jordbruksverket, 2026b)

Flygplanering när du reser själv: bolag, rutt, mellanlandningar och bokning

Undvik mellanlandningar när det går: kortare resa minskar stress och risk. Kontrollera att flygplatsen i EU du landar på först är en godkänd entry point/BCP. Alla flygbolag tar inte alltid levande djur. Och många bolag har periodvis stoppat transporterna. Kontrollera alltid aktuell policy. (Jordbruksverket, 2026a)

När jag hämtade hem en hund för något år sedan från USA var Lufthansa i princip det enda bolaget som fortfarande flög levande djur på längre sträckor. Det gjorde biljetten dyrare, men de har lång erfarenhet och utbildad personal. SAS kan i vissa fall också erbjuda transport och har ibland direktlinjer till Skandinavien. Vid inrikesflyg i exportlandet (t.ex. USA) måste man kontrollera rutter och väder/temperaturpolicy; vissa bolag (t.ex. American Airlines) flyger inte levande djur på alla rutter, särskilt vid värme.

Planera gärna baklänges: från godkänd EU-entry point → djurvänligt flygbolag → vidare till uppfödaren.

Längre väntetider: Vissa stora flygplatser (t.ex. Frankfurt och Amsterdam) har djurterminal/animal lounge där hundar kan vila och få tillsyn. Det kan kosta extra per dygn. Saknas djurservice kan hunden bli kvar i buren länge, vilket är påfrestande.

Hundens plats bokas separat: Du bokar oftast först din biljett och kontaktar sedan flygbolaget för att lägga till hunden. Kostnaden varierar med vikt/sträcka/bolag. I mitt fall tillkom ca 1 000 kr på en biljett runt 20 000 kr, vilket visar att djuravgiften ibland är mindre än själva resan. Viktigt: att du har biljett betyder inte automatiskt att hunden får plats – du måste föranmäla, och antalet tillåtna djur per flyg kan vara begränsat.

Plan B om något blir fel i transit: Ha en plan för förseningar: vem kan hämta hunden, vem kan betala extra dygn i animal lounge, och hur gör ni om bokningen måste ändras för att intyg inte ska hinna löpa ut?

Flygburen – krav, storlek och "flygkitt"

Buren är en av de vanligaste orsakerna till nekad incheckning. Flygbolag kan ha olika krav; en bur som fungerar för ett bolag måste inte godkännas av ett annat. (IATA, 2023)

Storlek: hunden ska kunna stå upp, vända sig och ligga bekvämt. För valpar som växer snabbt är det klokt att inte köpa för tidigt. Hellre något för stor än för liten (bolag godkänner inte burar där hunden inte kan stå upprätt/röra sig).

Konstruktion: burar för lastrum ska normalt vara IATA-godkända och tåliga, med säker låsning. (IATA, 2023)

När jag köpte flygbur upptäckte jag att den inte automatiskt uppfyllde alla krav. Man behövde komplettera med flygkitt som byter plastdelar/snäppfästen mot metallskruvar/bultar och inkluderar monterade mat- och vattenskålar. För vissa bolag är detta ett absolut krav.

Förbered i god tid: vänj hunden vid buren, och dubbelkolla renhet, montering, skålar och märkning ("Live Animal", kontaktuppgifter m.m.).

Validering av dokument – korta tidsfönster och varför allt måste klaffa

Det räcker inte alltid att en veterinär skriver ett hälsointyg. I många länder måste intyget utfärdas av behörig veterinär och valideras av statlig myndighet. Handlingar upprättas ofta på standardiserade formulär. (Jordbruksverket, 2026a).

I praktiken: veterinär intygar → handlingar skickas till officiell veterinärmyndighet för kontroll/stämpel → först därefter blir det giltigt som exporthandling. I vissa länder sker det elektroniskt, i andra krävs postgång, vilket gör tid kritisk eftersom intyg har begränsad giltighetstid.

Exempel: Vid import från USA måste dokument i vissa stater godkännas av USDA. När jag importerade valp skickades intyget med expresspost till USDA för påskrift och stämpling och tillbaka till uppfödaren. Processen tog några dagar och giltighetstiden är ofta kort – i mitt fall så snävt som 10 dagar för inresa och kontroll från och med att de stämplades. Vissa upplägg (t.ex. vissa icke-kommersiella intyg) kan ha längre giltighet, medan kommersiella intyg kan ha ännu kortare tidsfönster. Kontrollera alltid exakt vilka datumkrav som gäller för det intyg du använder, eftersom regler och giltighetstider kan variera över tid. Utgångsdatumet får inte ha passerat när hunden anländer vid godkänd gränskontroll.

(USDA APHIS, 2023; Jordbruksverket, 2026a)

Detta innebär att flygbokning, besiktning, validering och resa måste synkas. Om något försenas kan intyget löpa ut och hunden får inte resa förrän nytt intyg utfärdats. Regler kan ändras – kontrollera alltid aktuell information hos både exportlandets myndighet och det svenska Jordbruksverket innan man planerar resan. (Jordbruksverket, 2026a)

Från vissa tredjeländer krävs rabiesantikroppstest och 3 mån väntetid efter blodprov innan intyg kan utfärdas – planera i god tid.

Entry point / BCP – hunden måste in via godkänd gränskontroll

Vid införsel från tredjeland måste hunden komma in via en godkänd införselpunkt där identitet och handlingar kontrolleras. Vid kommersiell införsel sker veterinär gränskontroll via en Border Control Post (BCP). Vid icke-kommersiell resa sker kontroll enligt sällskapsdjursreglerna vid utsedda införselpunkter (travellers' point of entry), vilket i praktiken ofta är större flygplatser.

Det är den första EU-flygplatsen (kan vara båthamn eller annan form av gränspassage också beroende på transportmedel) som räknas som införselpunkt – inte slutdestinationen i Sverige. (Europaparlamentet och rådet, 2017; Jordbruksverket, 2026c). Exempel: Frankfurt, Amsterdam, Arlanda.

Där sker dokumentkontroll, chipkontroll och ibland veterinärbesiktning innan hunden får resa vidare. Flyger du USA → Frankfurt → Arlanda så är Frankfurt den formella EU-infarten. Försöker man ta in via en flygplats som inte är godkänd kan hunden stoppas; myndigheter kan besluta om återresa, karantän på importörens bekostnad – eller i värsta fall avlivning om smittskyddsstatus inte kan säkras. (Jordbruksverket, 2026a; Jordbruksverket, 2026c).

Det tåls att upprepas: kontrollera alltid aktuellt regelverk inför varje enskild resa, eftersom regler kan ändras med kort varsel.

Djurvälfärd – resan är också en psykisk upplevelse

Papper och logistik är bara halva bilden. För hunden kan resan vara den största prövningen: separation, ljud, tryckförändringar, mörker och ensamhet i lastrum. Transport ska ske utan onödigt lidande enligt EU:s transportregler och nationell djurskyddslagstiftning. (Europaparlamentet och rådet, 2005; SFS 2018:1192).

Att tänka på:

• Ålder: valpar runt 6 månader kan vara extra känsliga; resor då kan ge långvarig otrygghet eller flygrädsla. Det kan vara klokt att resa tidigare (runt 4 månader) eller vänta tills den har vuxit till sig och blivit mer stabil, runt ett års ålder.
• Två tillsammans: om möjligt kan två valpar i samma bur ge trygghet. Ett exempel är en svensk och en norsk uppfödare som hämtade varsin valp från USA i samma sändning och valparna kom fram lugnare och återhämtade sig snabbare än valpar som rest ensamma.
• Förberedelse: burvana, kortare resor, ensamhetsträning (om möjligt).
• Välj bolag med djurvänlig hantering: temperaturkontrollerade utrymmen, rutiner, korta väntetider.

Kostnader – räkna på helheten

Import blir snabbt dyrt när allt räknas in. Grovt kan det landa på 30 000–70 000 kr, ibland mer vid långväga eller komplicerade importer.

Kom ihåg att ha ett kvitto på valpkostnaden med dig från uppfödaren när du kommer till tullen. Annars riskerar du att få betala tull för en uppskattad schablonsumma för valpen.

(Tullverket, 2025a; Tullverket, 2025b).

Olika länder – olika regler/lagar

• EU/EES: ofta enklare (EU-pass, vaccinationer, ID). (EU-kommissionen, 2026a)
• Tredjeland: ofta särskilda hälsointyg, tester och gränskontroll. (EU-kommissionen, 2026b; Jordbruksverket, 2026a)

Regler ändras över tid – kontrollera alltid Jordbruksverket före varje import.

Att tänka på kring rabiesvaccinet:

• Valp måste vara chipmärkt före rabiesvaccin
• Rabiesvaccin måste ha "mognat" en viss tid innan resa.
• Kombinerat med ev. titertest/3 mån väntetid kan import "tvinga" upp åldern.

Exempel: Import från USA (tredjeland)

USA är vanligt vid import av renrasiga hundar och har organiserat kennelväsende (stamtavlor, tester, dokumentation), men:

• flygtransporten är lång och dyr och kan begränsas av säsong/temperaturpolicy,
• dokumentation är central (internationellt hälsointyg/APHIS-formulär, USDA-godkänd veterinär),
• krav behöver matchas mot både amerikanska exportregler och svenska importkrav,
• införsel kräver planering mot godkänd entry point (t.ex. Arlanda).

USA-importer är ofta väldokumenterade men kostsamma, och kan ge genetisk bredd i små populationer – ibland genom äldre blod som gått förlorat i Europa.

Import från Ryssland/Sibirien – byhundar/lantrashundar (annan logik)

Detta skiljer sig från vanlig rasimport. Här handlar det ofta om byhundar/lantrashundar och syftet kan vara att bevara genetiskt och kulturhistoriskt (funktionella egenskaper för arbete och överlevnad) arv, ta hem genetisk variation som inte finns i dagens slutna stamböcker. För raser som exempelvis Samojedhunden som lider av en COI på 25% kan dessa byhundar vara en framtidsresurs för rasens genetiska överlevnad om vi öppnar våra stamböcker för inmönstring. Eftersom hundarna ofta saknar kennelregistrering krävs annat angreppssätt:

• Fältarbete och kontakter med lokala jägare/renskötare/museer; förtroende är centralt, och teknik möjliggör numera viss kommunikation även i avlägsna orter.
• Veterinär och exportintyg: chip, vaccinationer (särskilt rabies), hälsointyg; i avlägsna områden kan detta ta tid.
• Resa till exportpunkt: ibland hundratals mil till internationell flygplats (t.ex. Novosibirsk, Moskva, St. Petersburg) eller tåg/bil hela vägen. Vissa regioner (Jamalo-Nentsien, Tajmyr, Jakutien m.fl.) kan kräva regionala tillstånd.
• EU-import: Ryssland är tredjeland; kan kräva rabiesantikroppstest och väntetid beroende på landets status i EU:s regelverk – kontrollera alltid aktuell landlista hos Jordbruksverket/EU. Införselpunkt/BCP och väntetider kräver noggrann tidslinje. (EU-kommissionen, 2026b; Jordbruksverket, 2026a)

Det är tidskrävande och administrativt komplext, men kan vara mycket värdefullt för att bevara genetisk variation och ursprungliga arktiska egenskaper. De som importerat denna typ av hundar avlar dem under kontrollerade former utanför SKK för att skapa möjlighet till framtida inmönstring av nytt sibiriskt blod i exempelvis Samojedhunden.

Resor inom EU – enklare, men fortfarande reglerat

Inom EU gäller normalt:

• chip
• EU-pass
• giltig rabiesvaccination (ofta minst 21 dagar gammal),
• och att hunden reser med ägare eller fullmaktshavare.
  (Europaparlamentet och rådet, 2013a; Jordbruksverket, 2026e).

Vissa länder har extra avmaskningskrav (t.ex. dvärgbandmask). Kontrollera alltid destinationslandets regler. (Jordbruksverket, 2026d).

Antal och syfte: Som regel får man resa med upp till fem hundar under sällskapsdjursreglerna om resan inte är kommersiell. Fler än fem kan göra att resan bedöms som kommersiell transport med krav på transportörstillstånd, dokumentation, rutt/rastplan och ibland veterinärintyg. För organiserade evenemang (tävling/utställning) kan undantag finnas om man kan visa anmälan/inbjudan och att hundarna inte ska säljas/övergå i ägande under resan. (EU-kommissionen, 2026a).

Försäkring, tull och moms

Vanliga hundförsäkringar gäller ofta inte under internationell transport, särskilt inte frakt. Kontrollera separat transportförsäkring via flygbolag/kurir eller egen tilläggsförsäkring.

Vid import från länder utanför EU kan tull och moms tillkomma och beräknas ofta på inköpspris + transportkostnad. Ha faktura/kvitto/köpeavtal tillgängligt. (Tullverket, 2025a; Tullverket, 2025b).

Efter ankomst – ge hunden en lugn start

Låt hunden återhämta sig. Undvik utflykter, bad, träning, nya hundmöten och hög stress den första tiden. Håll rutiner enkla och ge trygghet. Boka gärna veterinär efterkontroll inom en vecka för registrering av chip/vaccinationer och för att säkerställa att hunden återhämtat sig bra. Försäkringsbolag kräver ofta veterinärbesiktning av importerad hund för att försäkringen skall vara giltig.

SKK registrering

Det är du själv som ansvarar för att hunden blir registrerad i kennelklubben, det sker inte på automatik.

Om du vill registrera/importregistrera i SKK, kontrollera i förväg vilka dokument som krävs (exportstamtavla, ägarbyte, identitet, registreringsregler beroende på land/klubb).

När jag importerade från USA fick jag exempelvis en blankett förifylld av uppfödaren där jag sedan fick fylla i mina uppgifter och skicka in till AKC för att köpa ut stamtavlan och exportcertifikatet.

Mini-checklista – före, under och efter import

Före resan:

• Kontrollera aktuella regler hos Jordbruksverket (och exportlandets myndighet) samt vilken EU-entry point/BCP som ska användas.
• Tidslinje: chip + rabies + ev. blodprov/avmaskning + veterinärintyg + myndighetsvalidering; boka resa så att intygens giltighet håller.
• Välj flygbolag/rutt som tar levande djur; undvik onödiga mellanlandningar; föranmäl hunden till flygbolaget.
• Säkerställ IATA-godkänd bur och flygbolagets burkrav (mått, metallfästen, skålar, märkning).
• Säkerställ försäkring (transport) och ha kvitto/köpeavtal redo för tull/moms vid import från tredjeland.

Under resan:

• Ha originalhandlingar lättillgängliga; visa chip- och dokumentation vid första EU-entry point/BCP.
• Vid mellanlandning: kontrollera animal lounge/djurservice och minimera väntetider.
• Håll kontakt med flygbolag/kurir/uppfödare om något ändras.

Efter ankomst:

• Ge lugn återhämtning första dagarna; utflykter/bad/träning/hög stress.
• Boka veterinär efterkontroll och säkra registrering av chip/vaccinationer i Sverige.
• Arkivera alla dokument (nyttigt för framtida importer/avelssamarbete).

(Jordbruksverket, 2026a; EU-kommissionen, 2026a; Tullverket, 2025a; IATA, 2023).

Sammanfattning

Att importera hund är ett viktigt men krävande steg. Det kräver planering, samarbete, ekonomisk beredskap och korrekt dokumentation. När det görs rätt kan det bidra ovärderligt till rasens framtid – genetiskt, funktionellt och kulturhistoriskt.

Förkortningar i texten

BCP = Border Control Post – godkänd gränskontrollstation där djur kontrolleras vid införsel till EU.

IATA = International Air Transport Association – internationell organisation som fastställer regler för flygtransport, inklusive djurtransport (Live Animals Regulations).

LAR = Live Animals Regulations – IATA:s regelverk för transport av levande djur med flyg.

SFS = Svensk författningssamling – officiell publicering av svenska lagar och förordningar.

EU = Europeiska unionen – politisk och ekonomisk union av medlemsländer i Europa.

EES = Europeiska ekonomiska samarbetsområdet – EU-länder + Norge, Island och Liechtenstein.

COI = Coefficient of Inbreeding – inavelskoefficient, mått på genetisk släktskap inom en population.

USDA = United States Department of Agriculture – USA:s jordbruksdepartement.

USDA APHIS = United States Department of Agriculture – Animal and Plant Health Inspection Service – myndighet inom USDA som hanterar djurhälsa och exportintyg.

Referenslista

Europaparlamentet och rådet. (2005). Rådets förordning (EG) nr 1/2005 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden. EUR-Lex.

Europaparlamentet och rådet. (2013a). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013 om icke-kommersiell förflyttning av sällskapsdjur. EUR-Lex.

Europaparlamentet och rådet. (2017). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 om offentlig kontroll. EUR-Lex.

Europeiska kommissionen. (2013). Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 577/2013. EUR-Lex.

EU-kommissionen. (2026a). Non-commercial movement within the EU – EU legislation and guidance (inkl. fler än fem sällskapsdjur). Hämtad 17 februari 2026 från https://food.ec.europa.eu

EU-kommissionen. (2026b). Rules on entering the European Union (EU) with dogs, cats and ferrets – entry conditions from non-EU countries. Hämtad 17 februari 2026 från https://food.ec.europa.eu

Frankham, R., Ballou, J. D., & Briscoe, D. A. (2010). Introduction to Conservation Genetics (2nd ed.). Cambridge University Press.

IATA. (2023). Live Animals Regulations (LAR). International Air Transport Association.

Jordbruksverket. (2026a). Ta in hundar från länder utanför EU (tredjeland) – regler och gränskontroll. Hämtad 17 februari 2026 från https://jordbruksverket.se

Jordbruksverket. (2026b). Movement of dogs, cats and ferrets from countries outside the EU – pet owner's declaration for transit. Hämtad 17 februari 2026 från https://jordbruksverket.se

Jordbruksverket. (2026c). Gränskontroll av djur och djurprodukter – införsel via gränskontrollstation. Hämtad 17 februari 2026 från https://jordbruksverket.se

Jordbruksverket. (2026d). Ta in hundar till Sverige – översikt (inkl. information om dvärgbandmask/avmaskningsrekommendationer). Hämtad 17 februari 2026 från https://jordbruksverket.se

Jordbruksverket. (2026e). Reseguide för hundar och katter till Sverige. Hämtad 17 februari 2026 från https://jordbruksverket.se

SFS 2018:1192. Djurskyddslag. Sveriges riksdag.

Tullverket. (2025a). Resa med djur – köpa djur i ett land utanför EU (anmälan, moms och ev. importavgifter). Hämtad 17 februari 2026 från https://tullverket.se

Tullverket. (2025b). Importmoms – hur importmoms beräknas. Hämtad 17 februari 2026 från https://tullverket.se

USDA APHIS. (2023). Pet Travel – Export of Dogs from the United States. United States Department of Agriculture.