Mitt remissvar angående RAS (rasspecifik avelsstrategi) till rasklubben 2025

Ovan: De två dokument jag hänvisar till i texten nedan.

Under den senaste tiden har rasklubben arbetat med en revidering av RAS – den rasspecifika avelsstrategin för samojedhund.

RAS är ett av de viktigaste styrdokumenten vi har i rasens förvaltning. Det är där riktningen för avelsarbetet formuleras: hur vi ska arbeta med genetisk variation, hälsa, funktion och rasens långsiktiga utveckling.

Just därför är det också ett arbete som behöver präglas av kunskap, noggrannhet och en bred förankring i rasens population

Det är bakgrunden till att jag engagerat mig i frågan.

Min bakgrund i frågan

Jag är utbildad och diplomerad avelsfunktionär via Svenska Kennelklubben och har tidigare deltagit i arbetet med de två senaste revideringarna av RAS för samojedhund.

Under många år har jag också fördjupat mig i populationsgenetik och avelsstrategier, särskilt i små populationer och arbetande djur. Det gäller inte bara hundar utan även andra djurslag där man länge arbetat med liknande frågor – till exempel hästavel och lantbruksdjur.

Det finns mycket kunskap att hämta från sådana områden när man arbetar med genetisk variation, funktionell selektion och långsiktig populationsförvaltning.

Mot den bakgrunden erbjöd jag mig tidigt att delta i arbetsgruppen för den nya RAS-revideringen.

Jag har både erfarenhet av processen och ett stort engagemang i de frågor som dokumentet behandlar.

Trots det fick jag besked om att jag inte skulle delta i arbetet.

Styrelsen har i uppdrag att förvalta klubbens verksamhet mellan årsmötena – på medlemmarnas uppdrag. Mot den bakgrunden framstår det som ganska märkligt när man väljer att systematiskt (jag har nekats delaktighet vid fler tillfällen de senaste åren när jag själb erbjudit mig att vara med och jobba för klubben och rasen) utesluta en medlem som både har arbetat med tidigare RAS-revideringar och aktivt erbjuder sig att bidra med kunskap och erfarenhet. I en liten raspopulation där engagemang och kompetens är en bristvara borde sådana resurser rimligen tas tillvara, inte ställas utanför arbetet. 

När ni läser mina övriga artiklar här på hemsidan så framgår det nog med ganska stor tydlighet hur djupa studier jag ägnar mig åt i dessa ämnen. 

När remissen väl kom

Under arbetets gång hade jag vid flera tillfällen frågat när remissen skulle publiceras. Jag fick då besked från styrelsen att den skulle komma ut inom kort.

När remissen väl lades ut på hemsidan fick jag dock ingen information om detta, trots tidigare kontakt i frågan.

Jag upptäckte den istället av en slump – och då återstod bara ett eller två dygn innan remisstiden gick ut.

Det innebar att jag fick arbeta mycket snabbt för att hinna gå igenom materialet.

Jag hade egentligen velat lägga betydligt mer tid på att formulera genomarbetade och strukturerade förslag. Istället fick jag arbeta intensivt under kort tid och skicka in det som jag själv upplevde mer som ett arbetsutkast än ett färdigt remissvar.

De dokument jag skickade in

Trots den mycket begränsade tiden lade jag ändå ner många timmars arbete på att analysera dokumentet och formulera synpunkter.

Jag skickade in två dokument:

• ett där jag kommenterat direkt i remissversionen av RAS

• ett sidodokument där jag utvecklade mina övergripande kommentarer och resonemang.

I materialet ställde jag också flera frågor och föreslog konkreta förändringar och tillägg.

Syftet var helt enkelt att försöka bidra med det jag kan – i förhoppningen att det skulle kunna vara till nytta i arbetet med rasens framtida avelsstrategi.

Ingen återkoppling

Efter att jag skickat in mitt remissvar fick jag en kort bekräftelse på att mejlet hade mottagits.

Därefter fick jag ingen ytterligare återkoppling.

I mina kommentarer fanns flera frågor och resonemang som jag hade förväntat mig någon form av dialog kring med arbetsgruppen/styrelsen.

När jag själv tidigare deltagit i RAS-arbete har remissvar alltid följts upp genom diskussioner och möten där olika synpunkter gåtts igenom gemensamt eller enskilt med dem som inkommit med önskemål. Och slutversionen har alltid presenterats och diskuterats en sista vända vid medlems-/uppfödarmöte innan den skickats till SKK. 

Det är ett naturligt sätt att arbeta när man tar fram strategiska dokument.

I det här fallet skedde ingen sådan dialog. 

Slutversionen skickades in

Istället fick jag senare läsa i tidningen Polarhunden att RAS-dokumentet hade skickats in till Svenska Kennelklubbens avelskommitté för fastställande.

Det var första gången jag fick någon indikation på att processen var avslutad.

Jag vet fortfarande inte vilka av mina synpunkter som eventuellt tagits i beaktande och vilka som inte har gjort det.

Såvitt jag kunnat se har slutversionen av dokumentet inte heller presenterats för medlemmarna innan den skickades in.

Frågor kring själva innehållet

I de kommentarer jag skickade in lyfte jag också flera frågor kring dokumentets innehåll.

Bland annat saknas enligt min mening flera centrala delar:

• en väl förankrad process i klubben där medlemmar och framför allt uppfödare fått vara med och diskutera förändringar i rekommendationer och strategier, mm.

• en tydlig analys av rasens genetiska situation (DNA- COI)

• en utvärdering av föregående RAS och dess mål

• konkreta mätbara mål för den nya perioden

• tydliga strategier för hur målen ska uppnås

I den tidigare RAS-versionen fanns exempelvis ett antal mätbara mål som skulle följas upp årligen.

Syftet med dem var just att skapa ett faktabaserat underlag inför kommande revideringar.

Sådana uppföljningar har styrelsen inte gjort under de år som gått, de har hänvisat vid årsmöten till att det inte går att ta fram informationen vilket inte är korrekt. De mätbara målen togs tidigare fram just för att de skulle kunna kontrolleras och dokumenteras om man la lite tid och arbete på det. Det hade kunnat göras relativt enkelt med hjälp av data från SKK:s databas – exempelvis genom att analysera kullar, avelsdjur och meriter år för år, genom enkätinventeringar, mm.

Såvitt jag kunnat se har dessa mål inte utvärderats systematiskt under perioden.

I den nya versionen verkar dessutom flera av de mätbara målen ha tagits bort eller ersatts av mer allmänt hållna formuleringar.

Det gör det i praktiken svårare att följa upp hur strategin faktiskt fungerar över tid.

Rasens genetiska situation

En annan sak jag lyfte i mina kommentarer är att modern forskning kring rasens genetiska situation i stort sett saknas i dokumentet.

Flera studier visar att samojedhunden i dag har en genomsnittlig genetisk inavelsnivå runt 25 %. Det innebär en hög grad av homozygoti och ökad risk för bland annat immunologiska och endokrina problem.

Mot den bakgrunden menar jag att frågor kring genetisk variation och långsiktiga strategier för att bredda avelsbasen borde vara en central del av RAS-dokumentet.

Det största problemet: processen

Samtidigt vill jag vara tydlig med att min största kritik egentligen inte gäller enskilda formuleringar i dokumentet.

Det största problemet är processen.

Arbetet med ett RAS bör präglas av öppenhet, dialog och kunskapsutbyte.

I en liten population är varje engagerad person och varje erfarenhet värdefull.

När människor lägger ner tid och engagemang på att bidra med synpunkter borde det också mötas med respekt och återkoppling.

Så upplevde jag tyvärr inte att det fungerade i det här arbetet.

Varför jag ändå valde att lägga tiden

Trots allt detta valde jag ändå att lägga ner tiotals med timmar på att gå igenom remissversionen och formulera mina synpunkter.

Anledningen är enkel.

Jag bryr mig om rasen.

Samojedhunden är en ras med en lång historia och en unik funktionell bakgrund som arbetande polarhund. Att förvalta en sådan ras kräver både respekt för dess ursprung och en genomtänkt strategi för hur genetisk variation, funktionella egenskaper och hälsa ska bevaras över tid.

De dokument jag skickade in är långt ifrån perfekta – de skrevs under tidspress.

Men de visar den genomgång jag gjorde och de tankar jag ville bidra med i arbetet.

Därför väljer jag nu att dela dem med er, ni finner dem högre upp i detta blogginlägg.