Hur har jag gjort?
Att studera, kartlägga

och förvalta en hundras

"Bevarande genom kunskap och utbildning"

Av: Camilla Nyström

Detta är i grunden en artikel publicerad i SPHK medlemstidning Polarhunden

På förekommen anledning och efter önskemål från några medlemmar har jag här tänkt dela med mig av den kunskapsresa jag själv gjort och komma med tips om hur ni som vill starta en kunskaps- och studieresa kring er hundras kan gå till väga. Ni har säkert läst några av mina artiklar i tidigare nummer av polarhunden. Jag vill tydligt påtala att jag inte skriver artiklar utifrån egna personliga åsikter eller tyckanden, utan utifrån analyser och antaganden som jag gjort utifrån fakta, forskning och erfarenhetsbaserad kunskap som är brett inhämtat. Jag presenterar vad jag vet IDAG, i morgon kanske vi vet något mer. Min kartläggning om rasen utgör en konstant pågående process där nya fakta och nya forskningsrön utgör justeringar i mina slutsatser efterhand när så behövs om/när nya sanningar uppdagas o.s.v. För mig handlar det t.ex. inte om vad som är vackert eller fult utan vad som är korrekt och utifrån ett historiskt bevarandeperspektiv. Det som är historiskt korrekt och funktionellt blir också vackert i mina ögon.

Jag är en kunskapsnörd, jag brinner för att hela tiden förkovra och vidareutbilda mig inom hund. Ju mer man lär sig desto mer inser man hur lite man kan. Ju mer kunskap och erfarenhet man får desto mer ödmjuk blir man inför det faktum att det finns ännu mer att lära och ännu mer erfarenhet att bygga. Detta tycker jag vi alla skall ha i minnet. Vi skall vara ödmjuka inför att vi själva är långt ifrån fullärda. Mitt tips är att läsa och studera mängder med information, skapa ett historiskt bildarkiv och skaffa dig en eller några stycken väl valda mentorer som besitter stor kunskap och erfarenhet. Lyssna på dem och lär men bygg också din egen helhet och sanning av den kunskap du får till dig från olika håll.

Ett tips är att försöka lära sig att se förbi sina egna känslor för sin egen hund och försöka se både på sina egna hundar och andras hundar ur ett sakligt perspektiv och att kunna prata om både fördelar och brister. Det är viktigt att vi kan prata om våra hundar utan att det skall leda till att någon tar det personligt till hjärtat. Detta är nog bland det viktigaste att lära sig om vi skall kunna bedriva ett bevarandearbete kring våra polara raser med en mångtusenårig historia. Det handlar alltså inte om att vi skall prata om personliga tyckanden elelr åsikter om vad som är fint eller fult, utan om faktiska mentala egenskaper och anatomiska konstruktioner och detaljer som har ett funktionellt värde för hunden i olika sammanhang. Det är också viktigt att lära sig acceptera att ingen av oss äger den felfria hunden, det finns alltid några "fel" vi kan peka på hos alla hundar. Som en av mina gamla mentorer, Elga Karlsson, sa till mig: "kan du inte se 3 fel på din egen hund är du kennelblind".

Jag har ägnat i stort sett hela mitt liv åt att studera och kartlägga Samojedhunden. Mängden böcker, material och bilder jag samlat på mig under åren är gigantiska, en del av samlingen kan nog dateras till 1500-talet eller tidigare. Tanken är att någon dag hitta tillräckligt med tid till att sammanställa allt i en bok i syfte att föra kunskapen och materialet vidare in i framtiden. Jag har spenderat hundratals, kanske tusentals med timmar i SKK bibliotek och gått igenom alla gamla tidskrifter och böcker sida för sida från säg 1700-talet och framåt för att hitta de fragment som finns kring rasens historiska arv. Genom antikvariat och näthandel har jag lyckats samla på mig det mesta som finns i litteratur och stamböcker om rasen. Det finns en hel del böcker skrivna om rasen, men tyvärr är historiedelen rätt kort och allmänt hållen.

Mitt arbete belyser en del av rasens förändringar och degenerering i syfte att göra oss uppmärksamma på vad som håller på at hända med vår ras. Men min forskning och mitt samlade material utgör också ett historiskt museum av kunskap, en samling av lärande baserat på generationer av människors dokumenterade kunskap och erfarenhet. Förhoppningen är att genom att dela med mig av information och fakta bidra till att fler lär sig en mängd nya saker kring rasen samt skapar sig nya perspektiv och infallsvinklar i sin syn på rasen och dess förvaltning.

Jag har en djup övertygelse om att man för att fullt ut kunna förstå rasens särart, karaktär, temperament och behov så måste man först lära sig om och förstå dess historia, ursprung och vad som präglat honom under tusentals generationer, det vill säga orsakerna bakom varför Samojedhunden av idag är som han är och varför han har de behov han har och varför ändamålsenligheten i hans utseende är viktig och varför hundens genetiska egenskaper är det som gör hunden till det den är och inte människans önskan om att hunden skall bli något den inte har genetiska förutsättningar för att bli!

Det finns många olika ställen att leta på för at få tag i material kring rasen. Jag har använt mig av både böcker, tidningar/magasin. Även bland gamla vykort kan man hitta värdefulla bilder och notiser. På E-bay och liknande plattformar kan man söka på olika ämnesord kopplat till den ras man studerar och hitta både bilder och korta artiklar som de skurit ut ur olika publikationer och köpa. Vissa bilder jag hittat och upplevt varit "unika" och viktiga för kartläggningen av rasen har jag betalat många hundralappar för och ibland tusenlappar för, bara för att det är en historiskt viktig bild. Abebooks är en sida på internet som samlar mängder med olika antikvariat världen runt, där man kan hitta det mesta vad gäller gamla böcker och andra publikationer, ja de är ganska dyra många gånger men gammal litteratur kostar.

Börja med att problematisera och sätt upp frågor som du vill att dina studier skall besvara

Att börja med att plocka fram ett antal frågeställningar är viktigt för att komma vidare i studierna och ha något att förhålla sig till, det ramar in och avgränsar också det området man har att jobba med. När man fått svar på sina inledande frågeställningar kan man utveckla sitt projekt och sätta upp nya frågeställningar och ämnen att fördjupa sig i. Kanske upptäcker man efter hand att man behöver bedriva parallella ämnesstudier för att få en helhetsbild av hur allt hänger ihop. När jag påbörjade mina studier ställde jag mig bland annat följande frågor nedan.

Är det möjligt att medla mellan grupper med olika uppfattningar om rasens vara och inte vara genom att presentera fakta baserat på källkritiska studier och lärdomar/sanningar som härrör ur den samlade beprövade erfarenheten kring rasen?
Varifrån kommer hundarna?
Vilka folkslag hade dem?
Vilken är urtypen och hur har exteriören förändrats på gott eller ont?
Vad användes de till uppe i Sibirien? Var dessa hundar verkligen så kallat allroundhundar och användes till alla sorters uppgifter så som jakt, drag, vakt och vallning?
Använde alla stammar av samojediskafolk sina hundar till samma sak eller hade varje stam sin egen hundtyp som brukades till specifika uppgifter?
Vilka var de första importerna och från vilka polarfolk hämtades dessa?
Hur väl bevarad är dagens Samojedhund?
Vad är rasspecifikt och karaktäristiskt för samojeden?
Hur ser rasen ut idag?
Vilka åtgärder bör vidtagas för att på bästa sätt förvalta det arv vi fått från polarfolken?
Hur ser Samojedhundens framtid ut?

Beprövad erfarenhet

Den beprövade erfarenhetskunskapen kring rasens och dess funktion har jag inhämtat genom enkätintervjuer, samtal och skrivna artiklar med/av erfarna människor som använder sina hundar i praktiskt bruk regelbundet under lång tid och många säsonger. Jag har intervjuat både svenska och utländska hundförare och ägare av rasen. Både de som ligger i topp på tävling/meritering och hundägare som nyttjar sina hundar i praktiskt bruk som turhund till fjälls och i skog och mark. Ju bredare man lyssnar in desto fler erfarenheter får man ta del av. Upplevelsen om vad den aktiva föraren söker hos sina hundar (mentala och fysiska attribut) var väldigt även om de inte kände varandra och kommer från olika delar av världen, med andra ord får den samlade erfarenhetsbaserade upplevelsen stor bärighet i sanning och fakta när flera oberoende av varandra upplever samma sak. På detta sätt kan man också ta reda på vilka brister rasen upplevs ha och vilka problem man har att arbeta vidare med i framtiden.

Litterära källor

När jag studerat Samojedhunden har jag bl.a använt Svenska och utländska stamböcker från flera olika länder som går tillbaka till de första sibiriska importerna, SKK tidskrift från slutet 1800-talet till nutid, NKK tidskrift från slutet 1800-talet till nutid, övriga nordiska kennelklubbars tidskrifter från slutet av 1800-talet och framåt, Kennel News från slutet 1800-talet till nutid, Our dogs från slutet 1800-talet till nutid, övriga engelska och amerikanske tidskrifter från slutet av 1800-talt och framåt, Polarhunden från 1970-talet till nutid, reseskildringar från polarforskare och resenärer så som Fritjof Nansen, Roald Amundsen, Kai Donner, Eugen Hemberg, A. E Nordensköld, F,G Jackson, Abruzzi, Scott och många flera. Samt en mängd olika böcker om området runt nordkalotten och de folkslag som bebodde dessa områden, deras försörjningssätt och djurhållning, mm. Det finns till och med fragment i skrifter om dessa områden och hundarna från strax efter år 0. Andra avhandlingar som också är intressanta att studera är arkeologiska rapporter och fynd från de områden man kan härleda rasens ursprung till. Ja listan på litteraturtips skulle kunna göras hur lång som helst men jag stannar här.

Jag har givetvis också studerat ett stort antal böcker om hund i allmänhet och djuplodad litteratur i de olika ämnena som berörts under mina studier, både äldre och nyare litteratur. Hur många böcker som legat tillgrund för mina saudier är svårt att säga men hundratals, kanske tusentals.

För att komma vidare i de litterära studierna är tipset att fånga upp olika ämnen, namn på personer, händelser eller annan fakta som berörs i någon bok eller tidskrift och sök mer kunskap om de delarna, dessa vidare studier leder sedan till mer och djupare kunskap och nya namn och händelser dyker upp som leder till vidare studier. För att finna ämnen och namn att jobba vidare med kan man alltid för enkelhetens skull börja med att samla på sig alla de rasböcker som är skrivna och börja där för att få en grund i olika saker och sedan fördjupa sina studier. För Samojeds del så har jag lyckats fylla en hel hylla i bokhyllan med bara olika rasböcker som skrivits om Samojedhunden från olika länder i världen.

Ämnen som blivit viktiga och framträdande ämnen i mina studier för att förstå helheten i att bevara rasen

Jag studerar alltid de ämnen jag intresserar mig för detaljerat och djupgående, jag har alltid en ständig vilja att veta varför. Jag är nog lite som en grävande journalist, jag letar och gräver i alla källor som finns för att få fram fakta och kunskap. Nedan exempel på ämnen jag studerat och som kanske kan vara intressanta utgångspunkter för er som avser att starta egna studier.

Tamhundens historia. Jag har följt både den arkeologiska forskningen och den forskning som bygger på DNA studier, jag har bla lyssnat på många föreläsningar med Peter Savolainen.
Hur Arktis befolkades och dess urkulturer. Polarfolkens kulturer och levnadssätt och hundens roll i deras samhälle både historiskt och nutid.
Arkeologiska studier och fynd kopplade till Sibirien och hunddjur.
Polarexpeditionerna och arktiska reseskildringar från runt sekelskiftet 1800/1900 - talet.
Historisk forskning kring rasen och dess utveckling, förhistorisk tid, tiden innan och i samband med att ursprungshundarna till rasen lämnade Sibirien, den västerländska etableringen, rasens utveckling i västvärlden, mm.
Genetik, Populationsgenetik, Genetisk variation i små och slutna populationer, epigenetik, genetiska sjukdomar och dess arvbarhet.
Avel och uppfödning. Fördjupat mig i avelsstrategier för olika raser med fokus på raser med en arbetande bakgrund.
Studerat populationsstudier av lantraser bland husdjur och nyttodjur. samt studerat och hur avelsstrategier ser ut inom andra djurslag.
Hundens anatomi/exteriör i detalj, den funktionella hunden, funktionell anatomi ur ett biomekaniskt perspektiv, arktisk adaption (polara egenskaper), studier kring det totala fysiologiska samspelet.
Våra hundars mentalitet och mentala egenskaper, egenskapers arvbarhet och vilka beteenden som ligger bakom en egenskap, vika beteenden skapar önskvärda egenskaper.
Den arbetande hunden. Fysiska och mentala förutsättningar (slädhunden), beteenden och egenskaper nödvändiga hos arbetande hundar i allmänhet, följt och studerat de statliga tjänstehundsutredningarna.
Jag har breddat mina studier till närliggande raser och till raser med någon form av arbetsuppgift för att hämta kunskap, dra lärdomar och hämta inspiration.
Följer och hänga med i forskningen i intressanta ämnen över tid.

Anatomi

Detta kan studeras på många olika sätt. Jag har läst allt som SKK producerat, både allmänna böcker och de kompendier och material som de använt vid domarutbildningar. Mycket av detta fanns i SKK bibliotek på hyllorna innan de flyttade från Rinkeby.

Jag insåg ganska tidigt i min studieresa att den mer djupa kunskapen fanns i den äldre litteraturen. Efter biblioteks- och antikvariatsbesök insåg jag att ju mer sentida litteraturen är desto mer allmänt hållen är den. Den djupa detaljkunskapen verkar ha försvunnit och fallit i glömska. Därför jag kan starkt rekommendera att studera äldre litteratur för att få en mer djupgående kunskap och svar på frågan varför. Det finns bra äldre anatomiböcker som beskriver olika värdeord och vad man egentligen menade när man skrev det, ord som fortfarande används i våra rasstandarder.

Ett exempel på detta är uttrycket "lågt ansatt has" som jag länge funderat kring betydelsen av. Min upplevelse var att man i utställningsringarna ofta hörde domarna klaga på att hasen inte är tillräckligt kort hos våra hundar och dömer ner på det. Jag började först titta på mängder av gamla bilder på hundar från förr och insåg ganska snart att hasen hos hundarna generellt sett aldrig var så kort som vi idag ser hos många utställningsvinnare. Jag förstod då att detta var något som blivit en exteriör överdrift hos dagens hundar, man har förmodligen premierat hundar med överdrivet korta hasor och till följd av detta då även hundar med kortare bendelar över lag i extremiteterna, kanske en av orsakerna till varför vi idag ser många lågställda hundar?

Men jag var ändå inte helt nöjd med det konstaterandet utan funderad över varifrån detta uttryck kom som så lätt blivit missförstått och överdrivet. Hundar med korta bendelar ger ju också en sämre kraftväxling när hunden skall jobba fysiskt. Jag gick då tillbaka till studier i den äldre anatomilitteraturen från början av 1900-talet för att finna svaret. Mycket av kunskapen om anatomi hämtade man i begynnelsen från hästvärlden där människan under längre tid redan etablerat god kunskap om hur en häst som skall prestera bra fysiskt skall vara byggd. Där använde man ordet att hasen skall vara lågt ansatt vilket den ju ofta är på hästar generellt sett i förhållande till deras totala längd på benen. Sedan kunde jag läsa mig till att man i hundsammanhang ärvt detta uttryck och använde uttrycket för att tydliggöra att hasen skulle vara kort i förhållande till lårbenet. Det stod tydligt att det man menade var att man ville ha ett långt lårben hos en hund som skulle orka jobba många timmar i skogen utan att gå trött. Det var också tydligt att man aldrig menade att hasen skulle vara kort, utan man menade att lårbenet skulle vara långt. Denna kunskap har förmodligen många idag tappat och aldrig bemödat sig med att ta reda på vad dessa gamla ord som lever kvar i våra rasstandarder faktiskt betyder. För att följa rasstandarden skall vi alltså premiera hundar med långa lårben och inte hundar med korta hasor. Detta var ett exempel på hur man kan använda litteraturen för att ta reda på sanningen bakom ett uttryck. Det är farligt att ägna sig åt godtycklig tolkning eller personliga åsikter, vi skall alltid sträva efter att söka sanningen och plocka fram den fakta som finns och utifrån detta göra våra analyser och antaganden. Antaganden som förändras över tid beroende på hur mycket mer fakta som kommer upp på bordet.

Jag har använt mig av erfarenhetsbaserad kunskap och mentorer. inledningsvis försökt lyssna mer än jag pratat själv. Jag har ställt öppna frågor för att få deras perspektiv och upplevelse av hur det ser ut i praktiken och vilken skillnad det gör beroende på hur hunden är konstruerad. Alla dessa långa och många diskusiner har varit mycket betydelsefulla då de väckt många tankar och funderingar likväl som de gett svar på många frågor. Likaså har diskussioner med oliktänkande varit intressanta och lärorika då dessa diskussioner belyst ytterligare vinklingar och synsätt på rasen eller ett ämne och givit mig en bättre förståelse för vilka kunskapsluckor som finns och som jag kanske kan hjälpa till att fylla.

Jag vag i väg till USA där jag arbetade för Lloyd Gilbertson, Caribou creek sleddog school, som blev en stor mentor för mig. Lloyd hade levt med sina hundar (långt ute i skogen utan el eller vatten) och försörjt sig som professionell hundförare i många år. Lloyd var väldigt givmild när det kom till att dela med sig av sin kunskap. Vi hade många och långa diskussioner kring olika för och nackdelar med de olika anatomiska konstruktionerna som hundarna uppvisade. Lloyd satt under höstträningen tillsammans med mig på ATV med 18 hundar framför och dagligen berättade för mig hur jag skulle titta på hundarna, hur de jobbade, hur de rörde sig, hur de använde kraften i selen och sedan förklarade han för mig varför hundarna rörde sig som de gjorde och visade mig att det hade att göra med deras kroppsbyggnad. Vissa hundar var inte byggda för fysiskt arbete medan andra var exceptionellt byggda för det. Han pekade också ut skillnaden i hur hundarna använde traven eller galoppen och vart kraften tog vägen. Vissa hundar la allt för mycket kraft i att bara röra på kroppen i stället för att förflytta den framåt varför mer kraft gick rakt upp i stället för framåt i selen, o.s.v. Vilket berodde på hundens anatomi. Detta är ett exempel på hur man kan lära av en mentor med stor och lång erfarenhet.

När jag kom hem fortsatte jag studera hundar utifrån denna princip. Jag fotade och filmade hundar i arbete och rörelse i många år och satt sedan hemma i lugn och ro och studera det mer noggrant. Ett tips i denna typ av studier är att filma många olika hundar i arbete och när de springer och rör sig fritt. Titta sedan på det i slowmotion och fundera över hur hundarna rör sig och hur de använder kroppens flexibilitet, extremiteter och tassnedsättning, mm. Titta gärna på samma hund flera gånger och i olika rörelsemönster.

Studera sedan biomekaniken och förpassa de kunskaperna på hundens sätt att röra sig och fundera över hur kraft och vinklar påverkar mängden energi som går åt till att röra sig framåt. För mycket vinkel gör det svårt att sträcka ut ett ben då det går åt mycket energi i den inledande delen av rörelsen, vilket gör att hunden kommer gå trött fort. Utgå från biomekaniken och fundera på när vinkeln blir så kraftig att det tar mer energi än nödvändigt för hunden att röra sig, mer energiåtgång gör att hunden fortare blir trött. På detta sätt kan ni använda biomekaniken som kunskapsgrund i era anatomistudier. Något att fundera å är om det är sunt ur ett uthållighetsperspektiv att våra hundar idag ofta har mer vinklar än dåtidens hundar, detta ur ett biomekaniskt perspektiv?

För att hitta sanningen kring vad orden i rasstandarden betyder har jag ägnat stor tid åt att studera mängder med bilder från tiden strax innan, i samband med och åren nära efter att rasen etablerades och rasstanda skrevs. En naturras hade naturligtvis en viss bredd i sitt utseende men det finns en gräns. De som arbetar med att bedöma hundars exteriör bör ta sig tiden att göra en ordentlig bild- och litteraturstudie i våra rasers förändring och fundera kring när i historien passerade vi gränsen för vad som kan vara acceptabelt att kalla en variant av rasen och inte en exteriör överdrift eller typglidning? Personligen anser jag att vi passerade denna gräns när hundens attribut som premieras går på kollotionskurs med den funktion som rasstandarden var menad att bevara, hunden skall ju fortfarande vara funktionell i förhållande till sitt traditionella arbete vilket framgår av rasstandarden. Här skall vi inte ägna oss åt personliga åsikter och vad vi gillar eller inte, utan var och en bör göra sina egna djupa studier och sedan bör vi sätta oss ner och diskutera detta skaligt.

Tyvärr måste man själv ha jobbat med hundar på en relativt hög nivå och under långt tid och sett ett stort antal hundar för att förstå skillnaden i och anatomins betydelse. Detta kommer man aldrig kunna lära sig genom att bara studera vänstervarvande hundar vid utställning eller läsa rasstandarden och tolka den efter egna åsikter och tyckanden, man måste gå till botten med vad som faktiskt menas funktionellt med de ord som står i rasstandarden. För att förstå den fysiologiska helheten måste man se och studera hundarna i praktiskt bruk.

Man kan också titta på hundens hållbarhet och skadebenägenhet vid regelbunden fysisk träning. Fundera över om den anatomiska konstruktionen kan ha med skadan att göra? Kanske även diskutera detta med en kunnig veterinär. I RAS för Samojedhund 2021 finns ett sådant bild exempel på en hund där behandlande veterinär tydligt förklarade för ägaren att skadan hade med hundens anatomi/exteriör att göra. En hund som har en stor front, tung och bred bröstkorg med kraftiga vinklar drar lätt på sig belastningsskador. Även här kan vi söka kunskap och lärande. Intressant är att hunden är svensk utställningschampion men döms ut av veterinär när det gäller hållbarhet och att det är just exteriören som orsakat skadan.

Egenskaper

I våra studier kring egenskaper är det klokt att vi tar reda på varför hunden gör som den gör och vilken betydelse de olika egenskaperna har för hundens funktion. Här bör vi bl.a skaffa oss mentorer med stor och bred kunskap om arbetande hundar och hundar som fungerar bra i ett modernt samhälle. Det finns ingen anledning att bara söka sin kunskap bland ägare av samma ras som man själv har, utan sök den även bland dem som har andra arbetande hundar med högre krav på prestation. Människor som håller hundar som skall utföra viktiga arbetssysslor slädhundar som tränas kontinuerligt och tävlar på hög nivå eller brukas i friluftslivet som dragare, vallhundar på stor går, tjänstehundar, räddningshundar i skarp tjänst, professionella eftersökshundar, mm. Lyssna framför allt på dem som använder sin hund till ett arbete där de måste kunna lita på hundens prestation och att de har egenskaper för det arbete den skall utföra. Att träna något för skojs skull och lite olika saker då och då är inte samma sak och ställer inte heller samma krav på hundens egenskaper.

Så hur skaffar man sig en bred kunskap kring detta? Jag har själv jobbat med hundar inom olika arbetsområden och i olika funktioner. Jag har i perioder i livet spenderat mycket tid på brukshundsklubbar, tid med duktiga slädhundsförare i både Sverige och utomlands, jobbade en säsong med långdistansslädhundar i USA, gjorde lumpen och utbildade mig till hundförare (vakt- och bevakningshundar), utbildat hundförare i försvarsmakten, läst till yrkesofficer och utbildade mig till säkerhetsförbandsofficer där hunden utgör den viktigaste sensorn. Det finns många sätt att bredda sin hundkunskap på.

Jag passar alltid på att prata med de "experter" jag träffat och diskuterat deras upplevelser av vad som gör en bra hund och vilka egenskaper och beteenden som ligger till grund för det? Detta är en grundläggande fråga man bör ställa sig i dessa studier, vilka beteenden skapar de egenskaper vi har nytta av eller tycker är önsvärda? Vilka egenskaper är viktiga för att hunden skall vilja och orka prestera över lång tid? Och vilka egenskaper går på kollisionskurs med detta? Hur yttrar sig rädslor och stress? Vad är skillnaden mellan en allmänt stressad hund och en hund med hög energi och motor? Detta kan vara ämnen som ni gör klokt i att reda ut. Och lika viktig är frågan om det finns en arvbarhet i den egenskap vi söker.

Jag gick ett antal utbildningar för att få fler perspektiv på hunden och hunddjuret som art, dess behov och känsloliv, mm. Jag utbildade mig till hundinstruktör, hundpsykolog och har gått diverse olika utbildningar i olika ämnen för olika sakkunniga. Det viktigaste tipset när ni söker kunskap inom ett ämne inom hund är att ni tar reda på vem som står bakom utbildningen ni tänkt gå. Fundera över hur mycket kan jag själv om detta och vad är målet med utbildningen? Att bara vända sig till en viss organisation eller företag och tro att de har svar på alla de delar man vill utvecklas inom blir aldrig rätt. Bara för att kursen hålls av SBK eller ett annat känt hundföretag så är det inte alls säkert att instruktören kan mer än dig själv, eller har en god syn på hunden som art. Titta på vem som står bakom kursen, vad har de för kunskaper och erfarenheter? Vad har de för filosofi kring hund? Vad kan jag lära mig av denna person? När du hittat någon med tillräcklig erfarenhet och kunskap anmäl dig till kursen och se till att du får ut mesta möjliga av personens kunskap och erfarenhet.

När jag för några år sedan ville lära mig mer om specialsök tog det lång tid att komma fram till vem jag ville gå kurs för. Jag valde till slut Tobias Gustavsson då han hade ett CV som intresserade mig. Han samarbetade med och var inbjuden till olika specialförband inom polis och militär världen runt för att hjälpa dem med sin hundträning. Jag kände att Tobias kanske satt på erfarenheter och kunskap jag kunde ha nytta av i mina analyser och studier. Jag passade på att fråga honom mycket om egenskaper och vad man vill ha i en bra tjänstehund, det visade sig att vi ofta söker snarliga grundläggande egenskaper i olika typer av arbetande hundar.

Det är givetvis också viktigt att studera hundar i praktiken och se skillnaden i hur de fungerar beroende på vilken grad av de olika egenskaperna de uppvisar. Här känner jag mig väldigt priviligierad då jag haft både släktingar och vänner under uppväxten som lånat ut olika hundar till mig som jag fått både träna och tävla med i olika hundsporter. Under min tid med tjänstehundar i Försvarsmakten var jag både förare på och hanterade flera tjänstehundar (både ämnen och godkända hundar), bevakningshundar (patrullhundar vind, ljud och spår) och vakthundar (hangarhundar). I USA bestod kenneln jag jobbade på av ca ett 80-tal långdistansslädhundar där jag ansvarade för skötsel och träning av allt från valpar, unghundar till tävlingsteam, körde några tävlingar (bl.a. midnightrun). Idag har jag min egen flock som nu består av 8 Samojeder. Många av mina vänner är också flerhundsägare och vi diskuterar ofta hund sakligt och delar med oss av våra erfarenheter och tankar med varandra. Så mitt tips är att ta chansen om den kommer att hantera och träna många olika hundindivider. Den verkliga hundkunskapen kommer inte av hur många år man varit hundägare utan efter hur många individer man haft chansen att hantera och träna över tid. Då får man möjlighet att själv se och uppfatta skillnader. Och vilka skillnader det faktiskt gör om egenskaperna finns kvar i hunden eller inte.

Ett exempel där jag upplevde stor skillnad i mentala egenskaper mellan två hundar var när jag gick en praktisk kurs för Tobias i markeringsträng (specialsök). Tobias la upp träningen utifrån korta men många träningsstunder, vi arbetade i grupp och roterade hundar från morgon till kväll ett antal dagar. Vid första kursen hade jag med mig en tik som hade tillräcklig mental ork att hålla fokus och fortsätta prestera hela kursen, men vid andra kursen gick med en annan hund och såg hur han efter ett tag blev trött i skallen och stod till slut där och bara tittade. Det intressanta med dessa hundar är att hannen är rätt hygglig draghund men tiken är riktigt outstanding i draghundsarbetet och som ledarhund och även i en helt annan aktivitet såg man skillnaden i hennes mentala ork och focus.

Avelsstrategier

Något som blev en viktig del av min studieresa och kartläggning av min hundras var att få dela med mig av min kunskap i arbetet med den rasspecifika avelsstrategin för Samojedhund. Jag hade långt innan redan lagt grunden till en populationsgenetisk studie och kartläggning av rasen varför det för lite över 10 år sedan blev naturligt för mig att även utvidga dessa studier till hur man tar fram och skriver en strategi för bevarande av en uråldrig arbetande ras och delta i rasklubbens arbete.

Jag har under åren läsa in mig på allt materiel som SKK tillhandahållet om hur detta arbete skall bedrivas och utformas. Jag breddade mina studier till att gå igen om läsa nästan alla befintliga strategier för andra raser med fokus på de raser med en arbetande bakgrund och bevarandeperspektiv. Jag gick igenom de strategier som andra rasklubbar tagit fram för att få inspiration och idéer om vad som kan vara nyttigt att ta med.

När jag studerat allt jag kunde hitta inom hund funderade jag över hur jag kunde bredda mina studier ytterligare för att få en bredare kunskap i detta? Jag började titta på hur andra organisationer som arbetat med både populationsstudier och avelsstrategier under längre tid än vi i hundvärlden gjort och vilka kunskaper jag kunde hämta där. Jag tittade på olika boskapsarter av lantras (ursprungliga raser från ett visst geografiskt område), en sluten population som utgöra en genetisk tillgång. Jag läste populationsstudier och avelsstrategier för olika raser av höns, får, grisar, kaniner, kor, många olika hästraser.

Hästvärlden var ett intressant ställe att hämta kunskap ifrån då även de precis som vi hade till uppgift att bevara ett funktionellt djur. Mycket intressant fanns att hämta från SLU kring populationsstudier och program för bevarandeavel. Jag tog även del av den kunskapen som finns inom häst vad gäller funktion, konstruktion, hållbarhet. Man pratar där mycket om vikten av att ta fram djur med en anatomisk konstruktion som inte leder till belastningsskador vid fysiskt arbete, inom häst lägger man stort fokus på just hållbarhet.

Det finns med andra ord, massor att lära om man breddar sina studier utanför sin egen ras och även utanför hunddjuret. Givetvis får man bearbeta den kunskap man hittar inom andra djurslag så det passar hund och den ras man själv arbetar med. Tipset är att studera brett men gör det i omgångar och successivt så du hinner med att processa den kunskap du hittar.

Under arbetets gång med den rasspecifika avelsstrategin för Samojedhund involverade vi hela tiden rasklubbens medlemmar och uppfödare, förankrade arbetet väl och fick även hjälp av en genetiker från ett grannland med lång erfarenhet av arbetande samojed som lovordade det arbete vi gjort och sa att hon önskade att henens rasklubb hade ett lika bra och välarbetat RAS-dokument.

Jag valde även att gå en del utbildningar för att kvalitetssäkra mina egna studier. Bl.a gick jag både den äldre utbildningen för avelsfunktionärer hos SKK, deltog i olika avelskonferenser och gick sedan den nya utbildningen som bygger på en termins distanskurs som omfattar hela avelsboken samt gick jag den avslutande helgkursen SKK höll för att bli diplomerad avelsrådsfunktionär där vi fick utbildning i hur man tar fram och arbetar vidare med RAS bland annat.

Samojed har i många år haft ett välrenommerat RAS (rasspecifik avelsstrategi) som jag och andra delaktiga i framtagandet har varit stolta över när både andra rasklubbar och SKK uppmärksammat det och använt det som förlaga till hur ett bra RAS kan utformas.

Det finns många ställen att hämta kunskap kring genetik och mitt tips är att vara bred i sitt lärande. Lås er inte bara till det SKK lär ut, utan se er om efter vart ni finner mer och djupare kunskap. Jag själv har valt att hämta mycket av mitt studieunderlag från olika forskningsprojekt både svenska och utländska. Jag har även studerat mycket populationsgenetiskt material som tillhandahålls av genetiker specialiserade på avel inom slutna populationer som ju rashundsavel är. Jag har för avsikt att framöver fortsätta dessa studier genom en utbildning för en utländsk populationsgenetiker och specialist i syfte att få min kunskap ytterligare validerad och diplomerad.

Jag följer fortfarande utvecklingen inom SKK och ser glädjande på hur man inom vår hundorganisation börjar luckra upp sin syn på slutna stamböcker och börjar förstå hur allvarligt läget är med den genetiska variationen som i många raser är näst intill obefintlig. I år höll SKK en avelskonferens med ämnet "avel i små populationer" samt ett öppet webinarie för SKK medlemmar om detta. De har även gett ut en lathund för hur man som enskilda uppfödare eller rasklubb kan gå till väga om man vill påbörja ett projekt för att öppna upp stamböckerna, bedriva korsningsavel, inmönstring av nytt blod mm. Det SKK vill är att man fokuserar på att få in mer av de egenskaper raserna eventuellt lider brist på och inte i första hand bryr sig om utseendet, vilket jag ser som en glädjande utveckling i SKK resonemang. Detta är superspännande och något vi inom våra raser bör lite försiktigt börja fundera kring. Kan vi mönstra in nytt blod och varifrån skall vi i sådana fall hämta det? Kommer våra raser att överleva om vi inte medvetet tillför nya gener utifrån?

Jag har tillsammans med en vän börjat på ett studieprojekt där vi kommer fokusera på Samojedhunden och kartlägga den genetiska situationen för vår ras. Vi studerar och läser in oss på embark med flera genetiska laboratorier för att se vad vi kan få ut av deras labbresultat. Vi har än så länge kunnat konstatera att Samojedhunden kan antas ha en total inavelsgrad världen runt på 25%, vilket är det samma som att 2 helsyskon pars och resultatet blir att valparna då kommer dela 25% av sitt genom med varandra, vilket är alarmerande. Vi återkommer mer om detta senare när vi gjort en mer djuplodad kartläggning i detta.

Avslutningsvis

Jag hoppas att jag med denna artikel har kunnat inspirera fler att starta ett eget studieprojekt och kartläggning av eran ras så ni kan basera era framtida åsikter på antaganden ur faktastudier och analyser av dessa.

Jag vet att jag har ett nördigt stort intresse för detta och jag vet att jag inte kan förvänta mig att alla har det djupa intresset för sin ras som jag har, men jag vill att ni alla skall veta att jag alltid finns som ett bollplank för er som vill komma i gång med att skapa er en djupare kunskap kring rasen och hur man kan arbeta för att förvalta den. Jag ser även fram emot många och sakliga diskussioner både med liktänkande och oliktänkande då det är sådant som jag vet kommer utveckla mig själv och min kunskap samtidigt som jag kanske kan hjälpa någon annan att utveckla sin kunskap.

Hur har jag gjort?Att studera, kartlägga och förvalta en hundras